Lön är en process för att beräkna löner och löner för fasta och tillfälligt anställda i en organisation. Lönberäkning tar hänsyn till en anställds närvaro, bonus, övertid, skatteregler och annan information för att generera den anställdas lönebil. Lönen kan köras dagligen, varje vecka, två gånger i veckan, varje månad beroende på organisationens lönecykler.
Följande flödesschema ger en bild av SAP HR-löneprocessen tillsammans med status för kontrollposten under varje fas.
Släppt lön:
- I detta skede är lönekontrollposten inställd på "Släpp för lön".
- Tidigare och nuvarande HR-stamdata är låsta för just de anställda. Men framtida daterade ändringar i stamdata är tillåtna i ditt SAP-system.
- Om lönelistan släpps från steget "Avsluta" rullar systemet in i nästa löneperiod, ökar löneområdets periodnummer med 1 i lönekontrollposten (till exempel från period 01/2008 till 02/2008).
Starta lön:
- Du kör lönekörningen för ett löneområde för den löneperiod som definierats i lönekontrollposten.
- Om fel uppstår får du en lista över anställda som avvisas under lönekörningen. Systemet har lagrat de avvisade anställda under lönekörningen i något som heter "Matchcode W".
Korrigeringar:
- I detta skede är lönekontrollposten inställd på "Släppt för korrigering".
- Tidigare och nuvarande HR-stamdata för just de anställda låses nu upp för korrigeringar.
- Du bör göra lämpliga korrigeringar för att åtgärda lönefelen.
- När du har gjort rätt korrigeringar måste du släppa lön och starta lön med hjälp av Matchcode W , som bara markerar de anställda som avvisades under den tidigare lönekörningen.
- Du kan växla mellan stegen "Rättelser" och "Släppt lön" så många gånger som nödvändigt.
Avsluta lön:
- I detta skede är lönekontrollposten inställd på Avsluta lön .
- Tidigare och nuvarande HR-stamdata för de anställda är nu upplåsta i ditt SAP-system.
- Lönekörningen stängs av för den aktuella perioden. Du kan inte gå bakåt när det gäller löneresultat.
Lönområdet
- Vanligtvis har en organisation en mängd olika anställdstyper som betalas vid olika lönefrekvenser. Till exempel får tjänstemän lön varje vecka, tjänstemän får lön varje månad, deltidsanställda betalas vanligtvis två gånger i veckan.
- Lönområdet grupperar anställda på samma lönekörningsfrekvens (halvmånaders, månadsvis osv.).
- När du utför en lön för ett visst löneområde behandlas alla anställda som hör till den lönen. På så sätt undviks behovet av att lönen löper individuellt för anställda som får betalt med samma frekvens
Löneperioder
- Registrering av lönekörning för tidigare månader en anställd lagras alltid för skatt, revision och retroändamål. Antag att den aktuella månaden är oktober 2010 och att du vill hänvisa till löneresultaten för januari månad 2010 för en anställd som får lön per månad. Det är säkert lätt att leta efter dessa uppgifter. Men vad händer om den anställde är konfigurerad för att få betalt var 9: e dag och du vill veta hur hans 16: e lönebesked, för innevarande räkenskapsår, såg ut. Hur ska du söka efter dessa data? Bekvämt är det inte? Tja, ange löneperioder.
- Löneperioder representerar den period under vilken den vanliga lönen körs.
- Det identifieras med ett periodnummer och ett löneår.
- Löneperioden inkluderar ett "startdatum", ett "slutdatum". I exemplet ovan har period 01 för löneområdet xx startdatum 01/01 och slutdatum 01/31
- För varje löneområde genereras löneperioder för nuvarande och framtida år.
- När du genererar löneperioder beror periodnumret på periodparametern (halvmånaders, månadsvis osv.) Och räkenskapsårets början. Till exempel, för länder för vilka räkenskapsåret börjar i april, representerar löneperioden "01 2010" löneperioden för april 2010.
Betalningsdag:
- Det är det datum då lönen krediteras den anställdes bankkonto.
- Betalningsdagen skiljer sig från organisationer till organisationer. Vissa betalar på månadens sista arbetssätt, och vissa företag betalar lön förra månader den 10 i den aktuella månaden.